{"id":7179,"date":"2018-06-18T20:15:06","date_gmt":"2018-06-18T18:15:06","guid":{"rendered":"http:\/\/belladot.com.loopiadns.com.loopiadns.com\/?page_id=7179"},"modified":"2018-06-18T20:41:01","modified_gmt":"2018-06-18T18:41:01","slug":"allt-du-behover-veta-om-menstruation","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/","title":{"rendered":"Allt du beh\u00f6ver veta om menstruation"},"content":{"rendered":"

\u201dMenscykel: en r\u00f6d trehjuling som alla livmoderb\u00e4rare f\u00e5r p\u00e5 dagen f\u00f6r sin f\u00f6rsta mens. N\u00e4, jag skojar bara.\u201d Clara Henry \u201dJa jag har mens, hurs\u00e5?\u201d<\/em><\/h3>\n

\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Vad \u00e4r menstruation? <\/strong><\/h3>\n

Menstruation \u00e4r en bl\u00f6dning fr\u00e5n slidan som kommer ungef\u00e4r en g\u00e5ng per m\u00e5nad. Den f\u00f6rsta mensen brukar komma mellan 10-16 \u00e5rs \u00e5lder och f\u00f6rsvinner i klimakteriet vid ungef\u00e4r 45-55 \u00e5rs \u00e5lder. Den f\u00f6rsta och sista tiden kan mensen vara oregelbunden och utan den \u00e4gglossning som startar i puberteten n\u00e4r \u00e4ggen b\u00f6rjat mogna.<\/p>\n

Redan vid f\u00f6dseln finns ungef\u00e4r 400 000 anlag till \u00e4gg i \u00e4ggstockarna. Livmoderns slemhinna tjocknar n\u00e4r den f\u00f6rbereder sig f\u00f6r att ett befruktat \u00e4gg ska kunna v\u00e4xa fast. Om \u00e4gget inte befruktas drar livmodern ihop sig och slemhinnan st\u00f6ts ut i bl\u00f6dningen ungef\u00e4r fjorton dagar efter \u00e4gglossningen. Processen styrs av hypofysen i hj\u00e4rnan som skickar ut olika hormoner i blodet.<\/p>\n

Du kan f\u00e5 en mindre bl\u00f6dning \u00e4ven om \u00e4gget \u00e4r befruktat. Efter oskyddad sex kan det d\u00e4rf\u00f6r vara bra att g\u00f6ra ett graviditetstest trots bl\u00f6dning om du vill vara helt s\u00e4ker.<\/p>\n

Det kan ocks\u00e5 komma en ofarlig mindre bl\u00f6dning som inte \u00e4r mens i samband med \u00e4gglossning. Om det kommer en bl\u00f6dning i klimakteriet, mer \u00e4n ett \u00e5r efter sista mens, kan en l\u00e4karkontroll vara bra att g\u00f6ra.<\/p>\n

<\/h3>\n

Vad betyder menstruationscykel? <\/strong><\/h3>\n

Menstruationscykel \u00e4r tiden fr\u00e5n mensens f\u00f6rsta dag till f\u00f6rsta dagen p\u00e5 n\u00e4sta mens. En menscykel \u00e4r i genomsnitt 28 dagar men kan variera mellan 21 och 35 dagar. Vad som menas med regelbunden mens kan allts\u00e5 variera och om du \u00e4r mycket ung kan det variera \u00e4nnu mer. Oregelbunden mens inneb\u00e4r att antalet dagar mellan menstruationerna varierar v\u00e4ldigt mycket och att det ibland kan dr\u00f6ja flera m\u00e5nader innan n\u00e4sta mens.<\/p>\n

Menstruationscykeln styrs bland annat av hj\u00e4rnans hypofys samt \u00e4ggstockarna som producerar exempelvis \u00f6strogen och progesteron. Dessa hormoner p\u00e5verkar livmodersslemhinnans uppbyggnad och funktion som \u00e4r basen i menscykelns olika faser.<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Menstruationscykelns faser och sekret\/flytningar<\/strong><\/h3>\n

Under menscykeln f\u00f6r\u00e4ndras v\u00e4tskan som oftast sipprar ut genom slid\u00f6ppningen, flytningen eller sekretet som det ocks\u00e5 kallas. Mellan en halv och en tesked v\u00e4tska kan det bli om dagen, men m\u00e4ngden varierar fr\u00e5n person till person och beroende p\u00e5 fas i menscykeln. Att ha sekret\/flytning \u00e4r helt normalt och dessutom nyttigt f\u00f6r slidan som h\u00e5lls ren genom att bakterier och svamp sk\u00f6ljs bort.<\/p>\n

 <\/p>\n

Menstruationscykeln kan indelas p\u00e5 olika s\u00e4tt. En del talar enbart om tv\u00e5 faser, follikelfas och lutealfas d\u00e4r \u00e4gglossningen \u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen mellan faserna. H\u00e4r nedan beskrivs menscykeln f\u00f6r tydlighetens skull i fyra faser:<\/p>\n

 <\/p>\n

    \n
  1. Menstruationsfas<\/em>, ca 3-6 dagar: Om \u00e4gget inte blivit befruktat blir niv\u00e5erna av \u00f6strogen och progesteron s\u00e5 l\u00e5ga att den gamla livmodersslemhinnan bl\u00f6ds ut. F\u00f6rsta bl\u00f6dningsdagen \u00e4r dag 1 i menstruationscykeln.<\/li>\n<\/ol>\n

    N\u00e4r mensen v\u00e4l kommer ig\u00e5ng brukar de olika besv\u00e4r som varit innan att f\u00f6rsvinna. I st\u00e4llet kan mensv\u00e4rken komma. I denna fas har du liten m\u00e4ngd med sekret\/flytning och kan trots blodet beh\u00f6va glidmedel om du ska ha samlag. Tack vare de l\u00e5ga hormonniv\u00e5erna \u00e4r du mest \u201ddig sj\u00e4lv\u201d nu och kan vara v\u00e4ldigt fokuserad.<\/p>\n

     <\/p>\n

      \n
    1. Follikelfas<\/em>, ca 7-10 dagar: Denna fas b\u00f6rjar ocks\u00e5 p\u00e5 mensens f\u00f6rsta dag och p\u00e5g\u00e5r fram till \u00e4gglossningen. \u00c4ggstockarna producerar \u00f6strogen s\u00e5 att livmodersslemhinnan v\u00e4xer till sig i v\u00e4ntan p\u00e5 att ett befruktat \u00e4gg ska fastna. Mot slutet av fasen finns ett moget \u00e4gg i en \u00e4ggfollikel. N\u00e5gra dagar f\u00f6re \u00e4gglossningen stiger \u00f6strogenniv\u00e5erna och p\u00e5verkar andra hormoner som beh\u00f6vs f\u00f6r \u00e4gglossningen. Under denna period \u00f6kar blodfl\u00f6det till hj\u00e4rnan av \u00f6strogenet vilket i sin tur h\u00f6jer serotoninet, kroppens gl\u00e4djehormon. I denna fas kan du f\u00e5 dina b\u00e4sta id\u00e9er och kroppen \u00e4r stark. Sekretet\/flytningen fr\u00e5n livmodern \u00e4r vattenliknande n\u00e5gra dagar innan \u00e4gglossningen, f\u00f6r att sedan f\u00f6r\u00e4ndras i slutet av fasen precis f\u00f6re \u00e4gglossningen, och bli mer tr\u00e5daktigt. Det p\u00e5minner d\u00e5 om \u00e4ggvita och bildar \u201dtr\u00e5dar\u201d n\u00e4r man kl\u00e4mmer ihop litet mellan tummen och pekfingret och sedan lossar p\u00e5 fingrarna. Denna f\u00f6r\u00e4ndring sker f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r spermierna att komma upp till livmodern och n\u00e5 \u00e4gget n\u00e4r det senare kommer till \u00e4ggledaren. Det glatta sekretet underl\u00e4ttar ocks\u00e5 n\u00e4r du har samlag.<\/li>\n<\/ol>\n

       <\/p>\n

        \n
      1. Ovulering(\u00e4gglossningsfas),<\/em> 3-4 dagar: \u00c4ggfollikeln spricker och \u00e4gget slungas ut fr\u00e5n \u00e4ggstocken i buken f\u00f6r att f\u00e5ngas upp av n\u00e4rmaste \u00e4ggledare. Progesteronniv\u00e5n \u00f6kar. D\u00e4refter vandrar \u00e4gget ned genom \u00e4ggledaren mot livmodern. M\u00e5nga k\u00e4nner st\u00f6rre sexlust just runt \u00e4gglossningen. Livmoderslemhinnan v\u00e4xer sig \u00e4nnu tjockare under dessa tre till fyra dagar. \u00c4gget m\u00e5ste bli befruktat inom 24 timmar efter \u00e4gglossningen annars d\u00f6r det. Efter \u00e4gglossningen blir sekretet\/flytningen tjockare och kr\u00e4migare och anses f\u00f6rsv\u00e5ra spermiernas r\u00f6rlighet.<\/li>\n<\/ol>\n

         <\/p>\n

          \n
        1. Lutealfasen(premenstruell fas)<\/em>, ca 14 dagar: \u00c4ggfollikeln f\u00f6r\u00e4ndras till gulkropp som tillverkar mindre \u00f6strogen och mycket progesteron, vilket \u00e4r de sista f\u00f6rberedelserna hos livmodersslemhinnan f\u00f6r att m\u00f6ta ett befruktat \u00e4gg. Om detta inte h\u00e4nder d\u00f6r gulkroppen och progesteronniv\u00e5erna sjunker s\u00e5 att \u00e4ven livmodersslemhinnan d\u00f6r och runt en vecka senare bl\u00f6ds ut. N\u00e4r mensen \u00e4r n\u00e4ra blir sekretet\/flytningen klistrigt och segt vilket ytterligare f\u00f6rsv\u00e5rar f\u00f6r spermierna. I slutet av denna fas \u00e4r eventuell PMS och PMSD som v\u00e4rst i och med den hormonella berg- och dalbanan fram tills n\u00e4sta menscykel inleds. \u00c4ven om menstruationscykeln \u00e4r l\u00e4ngre \u00e4n 28 dagar \u00e4r oftast tiden fr\u00e5n \u00e4gglossning till mens 14 dagar.<\/li>\n<\/ol>\n

           <\/p>\n

          Utebliven menstruation – n\u00e4r \u00e4r risken\/chansen f\u00f6r att bli gravid st\u00f6rst? <\/strong><\/h3>\n

          Har menstruationen inte kommit ig\u00e5ng runt 16-17 \u00e5rs \u00e5lder kan det vara klokt att kontakta en ungdomsmottagning f\u00f6r unders\u00f6kning.<\/p>\n

          Mensen kan hoppa \u00f6ver ett menstillf\u00e4lle och komma som vanligt m\u00e5naden efter utan att det \u00e4r farligt. Efter oskyddat samlag kan utebliven mens betyda att du \u00e4r gravid och d\u00e5 \u00e4r det bra att g\u00f6ra ett graviditetstest som bland annat k\u00f6ps p\u00e5 apotek.<\/p>\n

          M\u00f6jligheten att bli gravid \u00e4r st\u00f6rst vid tiden f\u00f6r \u00e4gglossning och ungef\u00e4r en vecka dessf\u00f6rinnan. Spermierna kan \u00f6verleva upp till en vecka i \u00e4ggledaren. Vill du vara helt s\u00e4ker p\u00e5 att inte bli gravid beh\u00f6vs ett preventivmedel, s\u00e4rskilt vid oregelbunden mens.<\/p>\n

          Om mensen \u00e4r borta l\u00e4ngre ett halv\u00e5r fast\u00e4n du inte \u00e4r gravid ska l\u00e4kare p\u00e5 v\u00e5rdcentral eller en gynekologmottagning kontaktas.<\/p>\n

          H\u00f6g stress, \u00f6verdriven tr\u00e4ning och \u00e4tst\u00f6rningar kan f\u00f6rsena eller f\u00e5 mensen att utebli. Hormonniv\u00e5erna i kroppen kan ocks\u00e5 p\u00e5verka.<\/p>\n

          \u00a0<\/strong><\/p>\n

          Mensbesv\u00e4r, mensv\u00e4rk och m\u00e4ngden bl\u00f6dning<\/strong><\/h3>\n

          M\u00e5nga har olika besv\u00e4r under menstruationen medan andra inte m\u00e4rker av den s\u00e4rskilt mycket. Att f\u00e5 ont strax innan mensen b\u00f6rjar, n\u00e4r livmodern drar ihop sig f\u00f6r att st\u00f6ta ut slemhinnan, \u00e4r mycket vanligt. Det liknar de v\u00e4rkar man har n\u00e4r man f\u00f6der barn fast mildare. Det kan g\u00f6ra ont i nedre delen av magen eller ryggen. Du kan ocks\u00e5 f\u00e5 huvudv\u00e4rk, kallsvettas, bli yr och illam\u00e5ende.<\/p>\n

          Om det g\u00f6r s\u00e5 ont att du har sv\u00e5rt att fungera som vanligt, ska du kontakta en gynekolog f\u00f6r unders\u00f6kning. Endometrios, en sjukdom d\u00e4r livmodersslemhinnan finns \u00e4ven p\u00e5 andra st\u00e4llen, ger sv\u00e5ra sm\u00e4rtor under mensen och beh\u00f6ver behandlas. \u00c4ven myom, ofarliga muskelknutor, kan \u00f6ka sm\u00e4rta och bl\u00f6dning.<\/p>\n

          Mot mensv\u00e4rk kan du sj\u00e4lv prova v\u00e4rme, motion och receptfria v\u00e4rkmediciner. Om de inte hj\u00e4lper kan en l\u00e4kare skriva ut starkare sm\u00e4rtstillande l\u00e4kemedel eller p-piller som kan g\u00f6ra att du helt slipper mens.<\/p>\n

          M\u00e4ngden bl\u00f6dning kan variera mycket fr\u00e5n person till person. Oftast p\u00e5g\u00e5r mensen i tre till sex dagar men det kan variera. M\u00e4ngden blod kan ocks\u00e5 variera mycket. Oftast \u00e4r bl\u00f6dningen under hela perioden mellan 20-80 milliliter, allts\u00e5 inte ens en deciliter som mest och ofta bara runt en halv. Vid riklig bl\u00f6dning kan det vara bra att kolla ditt blodv\u00e4rde s\u00e5 att du inte har blodbrist.<\/p>\n

          \u00a0<\/strong><\/p>\n

          Att v\u00e4lja mensskydd<\/strong><\/h3>\n

          Under bl\u00f6dningen anv\u00e4nds menstruationsskydd som f\u00e5ngar upp blodet p\u00e5 olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 vilket du v\u00e4ljer. Det finns ett antal skydd att v\u00e4lja p\u00e5 s\u00e5som: menskopp, bindor, trosskydd och tamponger. L\u00e4s mer om mensskydd under fliken Menstruation och mensskydd.<\/p>\n

           <\/p>\n

          PMS och PMDS<\/strong><\/h3>\n

          Ungef\u00e4r en tredjedel av alla kvinnor har s\u00e5 kallad premenstruellt syndrom (PMS) som inneb\u00e4r hum\u00f6rsv\u00e4ngningar, svullenhet i kroppen s\u00e4rskilt p\u00e5 magen, \u00f6mma br\u00f6st och f\u00f6r\u00e4ndrat \u00e4tm\u00f6nster dagarna f\u00f6re mens.<\/p>\n

          Oftast har du mens i n\u00e5gra \u00e5r innan PMS-besv\u00e4ren b\u00f6rjar. De kan successivt f\u00f6rv\u00e4rras. Olika teorier finns till varf\u00f6r en del f\u00e5r PMS. Hormonsv\u00e4ngningar har alla under menscykeln men bara en del f\u00e5r PMS. F\u00f6r de flesta \u00e4r symptomen uth\u00e4rdliga. F\u00f6r en del kan samtalshj\u00e4lp, avslappnings\u00f6vningar och mindfulness vara till hj\u00e4lp liksom motion och att inte stressa.<\/p>\n

          Men om det k\u00e4nns outh\u00e4rdligt fr\u00e5n \u00e4gglossning och fram till mens, om hela personligheten \u00e4ndras eller om du lider av depression och \u00e5ngest som g\u00e5r \u00f6ver n\u00e4r mensen kommer, kan det i st\u00e4llet handla om PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) som drabbar runt fem till \u00e5tta procent. D\u00e5 \u00e4r det dags att s\u00f6ka l\u00e4kare eftersom medicinering med antidepressiva medel kan lindra symptomen. L\u00e4kemedel som tar bort \u00e4gglossning, som exempelvis p-piller kan hj\u00e4lpa dem som inte p\u00e5verkas negativt av hormonerna i pillren, liksom v\u00e4tskedrivande mediciner.<\/p>\n

          Om du misst\u00e4nker att du har PMS eller PMDS kan det vara bra att skriva upp dina symptom och hur du m\u00e5r under n\u00e5gra menscykler f\u00f6r att ha med som information till l\u00e4karen som troligen kommer att fr\u00e5ga efter den. Om ditt m\u00e5ende \u00e4r kopplat till mensen s\u00e5 brukar besv\u00e4ren f\u00f6rsvinna n\u00e4r den b\u00f6rjar.<\/p>\n

          <\/h2>\n

          Sex under menstruationen<\/strong><\/h3>\n

          Det g\u00e5r alldeles utm\u00e4rkt att ha samlag under mensperioden, om du och din partner \u00e4r \u00f6verens om det. Det g\u00e4ller kanske bara att vara mer f\u00f6rberedd \u00e4n annars med en handduk som f\u00e5ngar upp blodet. T\u00e4nk p\u00e5 att det finns en m\u00f6jlighet att bli gravid \u00e4ven under mens om menscykeln \u00e4r v\u00e4ldigt kort. Och den kan ju som sagt variera en hel del.<\/p>\n

          Det g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s utm\u00e4rkt att ha sex utan penetration och d\u00e5 anv\u00e4nda exempelvis en menskopp som tar hand om bl\u00f6dningen. L\u00e4s mer om menskoppar under ”Menstruation och menskopp”.\u00a0<\/a><\/p>\n

           <\/p>\n

          \"mens\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

          \u201dMenscykel: en r\u00f6d trehjuling som alla livmoderb\u00e4rare f\u00e5r p\u00e5 dagen f\u00f6r sin f\u00f6rsta mens. N\u00e4, jag skojar bara.\u201d Clara Henry \u201dJa jag har mens, hurs\u00e5?\u201d \u00a0 Vad \u00e4r menstruation? Menstruation \u00e4r en bl\u00f6dning fr\u00e5n slidan som kommer ungef\u00e4r en g\u00e5ng per m\u00e5nad. Den f\u00f6rsta mensen brukar komma mellan 10-16 \u00e5rs \u00e5lder och f\u00f6rsvinner i klimakteriet vid ungef\u00e4r 45-55 \u00e5rs \u00e5lder. Den f\u00f6rsta och sista tiden kan mensen vara oregelbunden och utan den \u00e4gglossning som startar i puberteten n\u00e4r \u00e4ggen b\u00f6rjat mogna. Redan vid f\u00f6dseln finns ungef\u00e4r 400 000 anlag till \u00e4gg i \u00e4ggstockarna. Livmoderns slemhinna tjocknar n\u00e4r den f\u00f6rbereder sig […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"parent":2549,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-7179","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\nAllt du beh\u00f6ver veta om menstruation - Belladot<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Allt du beh\u00f6ver veta om menstruation - Belladot\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u201dMenscykel: en r\u00f6d trehjuling som alla livmoderb\u00e4rare f\u00e5r p\u00e5 dagen f\u00f6r sin f\u00f6rsta mens. N\u00e4, jag skojar bara.\u201d Clara Henry \u201dJa jag har mens, hurs\u00e5?\u201d \u00a0 Vad \u00e4r menstruation? Menstruation \u00e4r en bl\u00f6dning fr\u00e5n slidan som kommer ungef\u00e4r en g\u00e5ng per m\u00e5nad. Den f\u00f6rsta mensen brukar komma mellan 10-16 \u00e5rs \u00e5lder och f\u00f6rsvinner i klimakteriet vid ungef\u00e4r 45-55 \u00e5rs \u00e5lder. Den f\u00f6rsta och sista tiden kan mensen vara oregelbunden och utan den \u00e4gglossning som startar i puberteten n\u00e4r \u00e4ggen b\u00f6rjat mogna. Redan vid f\u00f6dseln finns ungef\u00e4r 400 000 anlag till \u00e4gg i \u00e4ggstockarna. Livmoderns slemhinna tjocknar n\u00e4r den f\u00f6rbereder sig […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Belladot\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2018-06-18T18:41:01+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"http:\/\/belladot.com.loopiadns.com\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/menstruation-225x300.jpg\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/\",\"url\":\"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/\",\"name\":\"Allt du beh\u00f6ver veta om menstruation - Belladot\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/belladot.com\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"http:\/\/belladot.com.loopiadns.com\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/menstruation-225x300.jpg\",\"datePublished\":\"2018-06-18T18:15:06+00:00\",\"dateModified\":\"2018-06-18T18:41:01+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/#primaryimage\",\"url\":\"http:\/\/belladot.com.loopiadns.com\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/menstruation-225x300.jpg\",\"contentUrl\":\"http:\/\/belladot.com.loopiadns.com\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/menstruation-225x300.jpg\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Sexologen svarar\",\"item\":\"https:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Allt du beh\u00f6ver veta om menstruation\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/belladot.com\/#website\",\"url\":\"https:\/\/belladot.com\/\",\"name\":\"Belladot\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/belladot.com\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Allt du beh\u00f6ver veta om menstruation - Belladot","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Allt du beh\u00f6ver veta om menstruation - Belladot","og_description":"\u201dMenscykel: en r\u00f6d trehjuling som alla livmoderb\u00e4rare f\u00e5r p\u00e5 dagen f\u00f6r sin f\u00f6rsta mens. N\u00e4, jag skojar bara.\u201d Clara Henry \u201dJa jag har mens, hurs\u00e5?\u201d \u00a0 Vad \u00e4r menstruation? Menstruation \u00e4r en bl\u00f6dning fr\u00e5n slidan som kommer ungef\u00e4r en g\u00e5ng per m\u00e5nad. Den f\u00f6rsta mensen brukar komma mellan 10-16 \u00e5rs \u00e5lder och f\u00f6rsvinner i klimakteriet vid ungef\u00e4r 45-55 \u00e5rs \u00e5lder. Den f\u00f6rsta och sista tiden kan mensen vara oregelbunden och utan den \u00e4gglossning som startar i puberteten n\u00e4r \u00e4ggen b\u00f6rjat mogna. Redan vid f\u00f6dseln finns ungef\u00e4r 400 000 anlag till \u00e4gg i \u00e4ggstockarna. Livmoderns slemhinna tjocknar n\u00e4r den f\u00f6rbereder sig […]","og_url":"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/","og_site_name":"Belladot","article_modified_time":"2018-06-18T18:41:01+00:00","og_image":[{"url":"http:\/\/belladot.com.loopiadns.com\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/menstruation-225x300.jpg","type":"","width":"","height":""}],"twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/","url":"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/","name":"Allt du beh\u00f6ver veta om menstruation - Belladot","isPartOf":{"@id":"https:\/\/belladot.com\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/#primaryimage"},"image":{"@id":"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"http:\/\/belladot.com.loopiadns.com\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/menstruation-225x300.jpg","datePublished":"2018-06-18T18:15:06+00:00","dateModified":"2018-06-18T18:41:01+00:00","breadcrumb":{"@id":"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/#primaryimage","url":"http:\/\/belladot.com.loopiadns.com\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/menstruation-225x300.jpg","contentUrl":"http:\/\/belladot.com.loopiadns.com\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/menstruation-225x300.jpg"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"http:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/allt-du-behover-veta-om-menstruation\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Sexologen svarar","item":"https:\/\/belladot.com\/sv\/sexologen-svarar\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Allt du beh\u00f6ver veta om menstruation"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/belladot.com\/#website","url":"https:\/\/belladot.com\/","name":"Belladot","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/belladot.com\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/belladot.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7179","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/belladot.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/belladot.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/belladot.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/belladot.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7179"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/belladot.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7179\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/belladot.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2549"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/belladot.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}